Historia
Byn omtalas första gången 1391. 1475 tillföll en gård i Mehede Bengt Fadersson (Sparre av Hjulsta och Ängsö) i arvskifte med brodern Nils. 1541 fanns 3 skattegårdar och en frälsegård i Mehedeby.
År 1874 blev Mehedeby en anhalt efter den nya järnvägssträckningen mellan Uppsala och Gävle. Stationen förlades norr om bykärnan och en ny bebyggelsekoncentration växte fram här runt sekelskiftet 1900. Vid denna tid började också andra näringar att etableras i det gamla jordbrukssamhället såsom affärsverksamhet, sågverk och tegelbruk.[3]
Under 1880-talet fanns gästgiveri i byn. Mehedeby evangeliska församling bildades 1880 i byn och anslöt sig 1895 till Svenska missionsförbundet. Möten hölls ursprungligen i Mehedeby skolhus en 1898 uppfördes Betlehemskapellet i byn.[4]
Byggandet av Untra kraftverk 4 kilometer sydväst om Mehedeby under 1910-talet fick en positiv effekt på ortens utveckling, inte minst ur ekonomisk synpunkt då inkomsterna möjliggjorde en modernisering av delar av den äldre bebyggelsen. Under 1960-70-talen expanderade Mehedeby med nya villaområden i södra och norra delen av samhället.
Källa: Wikipedia
.
|
|
Utgrävningarna lägs nya E4:an – Boplatsen Högmossen När nya E4:an skulle anläggas hittade man kvarlämningar vid Högmossen öster om Mehedeby. Dessa boplatser har man sedan med hjälp av kol-14-teknik daterade till 3500 f.k. Man har bland annat grävt fram keramik, yxor, bränd lera och slipstenar. Eftersom hela Uppland varje år höjs aningen över vattenytan såg inte kustlinjen ut som den gör i dag. Flera kilometer eller till och med mil längs upplandskusten som i dag är landyta täcktes då av vatten. I dag är Högmossen en sandig del av av skogen, men då var det en del av en halvö med en lugn havsvik söderut. Där kunde människorna fiska och i skogen på fastlandet fanns gott om vilt att jaga. Man bodde i hyddor på strandkanten som för den tiden var både rymliga och funktionella, de kunde vara upp till 25 kvadratmeter stora! Kring hyddorna hittade man rester av vad som kan vara torkställningar för fisk och en stor mängd bruksföremål. Människorna som bodde på Högmossen åt alltifrån sik och aborre till små mårddjur och större bytesdjur. Också sälar jagades och blev middag. När de tillagade maten använde de skålar och kärl i keramik som var dekorerade med dåtidens typiska stämpel- och mejseltryck samt gropar. Olika storlek på skålarna vittnar om att vissa förmodligen användes till tillagning medan vissa mindre skålar användes för att äta ur. Det som kanske är det mest spännande fyndet från Högmossen är gravplatsen. En bit upp från strandkanten, bakom hyddorna har man funnit fyra stycken gravar. I dessa fann man förrutom människorben bland annat djurben, vardagsföremål och röd ockra. Att finna gravar från yngre stenåldern i Sverige är mycket ovanligt och gör Högmossen till en mycket intressant bosättning. I trakten kring högmossen finns det ytterligare 14 boplatser från ungefär samma tid. |
|
Mehedeby missionshus, Betlehemskapellet,
är ett missionshus i Mehedeby, Tierps socken, byggt 1898 av Mehede Missionsförsamling. Församlingen bildades 1880 som Mehede fria evangeliska församling. 1895 anslöt sig församlingen till Svenska Missionsförbundet och antog då namnet Mehede Missionsförsamling. Under de första åren hölls möten i hemmen eller i Mehede skolhus. Sommartids hölls möten i Medéns lada eller Rolins hage. Redan 1889 hade önskemål om att bygga ett eget bönhus förts fram inom församlingen. 1897 skänkte E. A. Medén en tomtplats till församlingen, Byggmästarna Lindqvist & Andersson åtog sig bygget, som byggdes efter Erik Alfred Hedins typritningar till bönehus. 1898 stod missionshuset färdigt och vigdes 18-19 december 1898 med en stor fest där bland andra Paul Petter Waldenström närvarade. Så snart kyrkan stod klar kom Tierps socken att upprätta ett hyreskontrakt med församlingen, lilla salen hyrdes som småskolelokal och den lägenhet som fanns inrymd i kyrkan hyrdes som lärarinnebostad fram till 1922 då Mehedeby ficke ett nytt skolhus. Den första moderniseringen skedde 1917 då elektricitet drogs in i byggnaden och de äldre gaslamporna byttes ut. 1923 målades interiören om och samtidigt sänktes räcket vid podiet med 15 centimeter. 1924 tillkom fondmålningen som utfördes av en Gävlekonstnär. Därefter skedde mycket små ombyggnader. Kyrkan övertogs 1964 av Tierps missionsförsamling som senare sålde fastigheten till en privatperson. Källa: Wikipedia |
